The last goodbye

Nu sitter vi här igen på Wiens flygplats. 3 månader senare, mer erfarna, med mer förståelse och framförallt fler minnen som kommer att finnas där för alltid. Vi här gått igenom sjukdommar, naturkatatrofer, militärevakuering och problem. Vi har fått njuta av stränder, god mat och tobleronedrinkar. Mött härliga och intressanta människor på vägen och mycket, mycket mer. Alla har vi ändrats, förhoppningsvis till det bättre och mera avslappnade hållet. Nu väntar Sverige. Undrar vad det har att ge? Det får vi se framöver.

Over and out.

/Jennifer, Sophia & Amanda





Romeo and Ella

Vi är verkligen sämst på att uppdatera oss här, vi vet. Men till vårat försvar så är vi ständigt upptagna. Är det inte stranden så är det Treehouse, är det inte Treehouse så är det någon moppeutflyckt med gänget. Busy, buzy...
Men ska försöka göra en bra update nu då. Okej det är alldeles för mycket så inget kommer komma i ordning men vi börjar med lite avsked.
Häromdagen var det Julia och Joannas (aka. Romeo och Ella) sista dag. Det fick dem smeknamnen av Imam, var lokale, icke engelska talande polare. Riktigt skön människa. Vet inte riktigt hur dem blev just Romeo och Ella men så är det bara och det roliga är att efter ett tag så reagerade dem faktiskt på namnen!
Det var lite strandhäng under dagen och sen en avskedsmiddag på Treehouse vid 18 tiden. Efter käket var det dags för dem att åka. Det blev kramkalas och lite mera kort. Det såg till och med ut som om några av killarna skulle gråta men alla höll sig. Vi samåkte på mopparna upp till Mataram (där killarna bor) och sen blev det bye-bye... På kvällen kollade vi upp på himlen när deras plan skulle lyfta och såg dem där uppe. Alla blev lite nedstämda.



Innan avskedet hann vi med en moppetur till Nosa Dua. Ett rikemanns paradis med vit strand och klarblått vatten. Det ligger ungefär 20 min från Kuta med mopparna, innan man kommer in måste man passera en säkerhetsport. SÅ fint är det där. Det blev lite bad först och efter det en volleyboll turnering där vårat lag forlorade med ETT poäng, surt, väldigt surt. Men som det glada gänget vi är så tog vi oss samman och busade i vattnet istället. Hittade lite koraller och gick på krabbjakt dock med dåligt resultat. Middag på Treehouse och utgång på kvällen, som de flesta kvällar ser ut!













Hoppas det var någorlunda bra update för nu ska jag dra till beachen =)

//Jennifer

Surfin'

Idag chillade vi lite pa stranden ett bra tag, alla var ganska slitna efter gardagens festande. Har pa Bali, Kuta, ar det helg varje dag. Vilket vi alla tycker ar bra! Imorgon fyller Soffan och Del (varan lokala polare och surflarare) ar sa da kommer det bli stor fest pa standen, men mera om det i ett annat inlagg for Soffan ska inte fa reda pa allt!
Drog oss lite efter lunch och sen skulle vi plotsligt ha surflektion. Jag, Joanna och Julia var gor taggade. Sa det blev det att satta pa sig en wetsuit (eller en halv iallafall) trana lite pa stranden och senare i, i vattnet. Vi var som barn pa julafton, hade sa grymt kul. Blev nagra skrapsar pa knana nar man slog i botten, en och annan kallsup och en brada i huvudet MEN det var verkligen vart det! Betalade 150000 rupier (tror det heter sa?) for 2 timmars lektion men tva harliga lokalare som inte kunde sa mycket engelska.





Jag och Iman, aka Kapten Error



Joanna, Julia och jag


Kuta Beach

// Jennifer

BALI!

Nu ar vi antligen pa Bali. Det ar varmt, fint vader, mycket sol och bad och en hel del moppeturer. Traffade pa Joanna och Julia fran Jonkoping pa flygplatsen som vi samakte med och nu bor vi grannar. Tva helt galna och underbart roliga tjejer. Pa stranden dagen efter traffade vi pa ett gang Borasare, lika harliga dem med. Sa nu har det blivit en hel del utflykter tillsammans, bad och sol, en jakla massa arrack-attack och mycket skratt. Det ar anledningen till dalig uppdatering. Sa vi kor lite snabb update:
Vi var pa en moppetur med varierande resultat, 3 av 4 tjejer valte med moppen (ingen fara alla mar bra)
Har varit ivag pa utflyckter till Penang-Penang
Har umgats med lokalbefolkningen pa stranden och suttit i en ring och delat pa arrack. Alla far dricka ut samma glas som passas runt. Valdigt mysigt och ett bra satt att dela.
Mycket sol och bad.
En jakla massa skratt och lite snefylla pa nagra.
Att sammanfatta Bali an sa lange: Helt sjukt jakla roligt och over forvantningarna!

Puss o kram
/ Jennifer

Lite från KL



Nu laddar vi för Bali imorgon!
Efter tre dagars shoppingmarathon är vi slutkörda och orkar inte skriva mer..

Puss och god natt

Reunion och Halong Bay

Då träffades alla 4 tjejer igen efter några dagar ifrån varann. Det var en spännande färd att ta sig upp till Hanoi. Flera sovbussar, (ja dem finns i verkligheten och inte bara i Harry Potter-filmerna) vanliga bussar och taxis senare träffades vi på ett hotell i gamla stan i Hanoi. Det blev att ta oss en välförtjänad frukost/fika och prata om allt vad dem andra missat. Några timmar senare var det att säga hej då till Amanda, som just nu är i Laos.



Dagen efter blev det en lite fail trip till Halong Bay. Det var fint och ingen ville missa det men dem på turistbyrån var rena mytomaner för att vara ärliga, höhö. Dem lovade oss massor som vi inte fick och pengar tillbaka var det inte att tala om. Men det var verkligen värt att se, nästa gång under andra omständigheter dock.



Sen blev det ytterliggare ett tårdrypande bye-bye. Martina lämnade oss för Bangkok, men eftersom att vi har levt med varann i flera veckor så vet jag att vi kommer ses igen, snart!

Så då var det vi kvar, Jennifer och Soffan som drar till Kuala Lumpur imorgon! Ska bli mycket shopping och förhoppningsvis internet med FUNGERANDE facebook. Nej, vi är inte alls bittra men det suger lite.

Så Malayia HERE WE COME!

// J och S

ps. Botat lite träningsabstinens idag genom att köpa joggingskor och gått runt sjön några varv.
Martina, när vi ses på Bali hoppas vi du har med dig dina ;)

Motorcykeltur och passionsfrukt

Jag trodde aldrig att jag skulle sitta bak på en motorcykel, palla passionsfruk från en bonde, ha mina fötter i ett vattenfall i djungeln, äta groda, rådjur och kanin eller sitta på toppen av ett berg och se ut över staden, i Vietnam. Men det är precis vad vi har gjort dem senaste dagarna och mer därtill.



Vi började med en dagstur i Dalat, åkte runt hela staden och ut på landet, Hamnade uppe på ett av det högre bergen och såg ut över Dalat, vilken utsikt! Det slog alla berg jag någonsin bestigit, till den kategori räknas dock endast Gårdstensberget och Lerberget, tyvärr. Men efter det var jag helt såld. Älskade varje minut av det.  Så vi bestämde oss för att ta ytterligare en tur fast på 3 dagar från Dalat till Na Trang. Så nu e vi på väg!



Ett mellanstopp med övernattning någonstans i Vietnam. Igår stannade vi till i en minoritetsby, som det kallas här. Satte oss på ett litet café vid en sjö, såg ut över vattnet och solnedgången. Vi hade ingen aning om vart i landet vi befann oss i men vi mådde så underbart bra.



Att palla frukt här är nog det lättaste man kan göra här. Vi stannade till vid vägen, hoppade av motorcyklarna gick in i en trädgård. Passionsfruken var överallt! Hängandes över våra huvud. Vi snodde med oss en hel ICA-påse, efter att först käkat nästan ett dussin...



Det tog oss 20 minuter att gå till det näst sista vattenfallet, det låg inne i djungeln så vi fick parkera cyklarna och promenera, eller inte riktigt promenera utan mera hålla oss fast i lianer och gå ner för ett minde berg.
Väl framme där ville man bara dra av sig kläderna och hoppa i men eftersom att en av chaufförerna var med fick vi behärska oss en aning.





Och sist men inte minst middagen idag! Killarna frågade oss om vi någon gång ätit groda. Detta var min första tanke "Groda?! Nej och tack o lov för det!" Men vad jag blev positivt överraskad. Det var hur gott som helst, smakar lite som kyckling som pappa säger. Till detta fick vi även rådjur och kanin, bägge två var väldigt goda. Så det måste man prova i Vietnam, i alla fall jag för min gräns av vad jag äter stannar vid djur, alltså inga insekter.



Vi red ju på elefanter idag också! Tog en tur på morgonen genom minoritestbyn och genom sjön. Väldigt guppigt, vi började undra lite när elefanten var på väg takt in i ett träd men den ville bara ha lite frukt så det gick ju bra, och vi var inte alls nervösa eller det minsta skraja överhuvudtaget... Trodde ett tag att den skulle springa upp i djungeln med oss på men det är ju inte värt att nämna egentligen.

/Jennifer

Pulka i öken?

Check!

Vem det än var som kom på att man skulle åka pulka i öken var ett geni, iallafall om pulkan hade åkt lite snabbare och varit lite bättre. Vi kom nog upp i ca 2 km/h så att säga att vi hade vind i håret hade nog varit att ta i. Och den person som kom på att man ska ha ett snöre längst fram (?!) så kan man hålla i sig? Emm... jag lämnar den frågan obesvarad, fast det var säkert samma person.
Ett tag funderade jag på ifall det skulle gå snabbare att rulla ner. Övervägde starkt den idén när det var Martinas tur att åka. Tur var väl att jag kom på att sand i rumpan inte är en stor hitt.

Klockan ringer, Martina går inte upp. Ingen av oss är speciellt morgonpigga eller hurtiga så att behöva gå upp kl 4.10 är en riktig bedrift, för er som känner mig, ni vet att jag hatar att gå upp tidigt på morgonen, inget jag e stolt över men sa ligger det till. Iallafall vi tar oss upp, in i jeapen och iväg mot öken. Soluppgången var helt otrolig. Sen skulle vi åka pulka... Inte lika otroligt.




Sista stoppet på utflyckten, det fjärde av fyra. (De andra tva stoppen var bara okej, och för att vara ärlig så minns jag bara den ena.) Sista stoppet var Ferry stream. Vi fick gå i vatten upp till anklarna, Koh Tao all over again, men vi höll ut och kom fram till ett litet men ack sa fint vattenfall. Lite sega och trötta var vi men det var en härlig dag.

 

                                   



Bussresan till Dalat var verkligen en bumpy ride. Tror att vi vid några tillfällen på den resan åkte igenom skogen faktiskt inte helt säker, men det saknades en del vägar. Men jag och Martina hade det roligt ända, hon sov (?!) och jag lyssnade på musik. (Jag sov med men det tänker jag inte erkänna för henne.) 
Att summera den färden: En kvinna fick två säten över sig, dem ramlade bokstavligen på henne, trodde hon brutit benet men hon klarade sig. Konstant nedtrampande av Martinas fot, en aning trångt men vi hade i allafall benutrymme för ungefär ett ben, det andra fick vi dra upp och ha på sätet. Helt O.K resa ända.



 


Amanda och Soff här



Vi sitter på ett fik, läser, pratar, äter frukt och tar det lugn. Lyssnar på restaurangens musik och har det bara bra helt enkelt.
Ikväll tar vi nattbusen till Hoi An, det ser vi fram emot!
Nha Trang har varit Underbart verkligen! Vi är avslappnade till max.
Stranddagar, träffat och umgåtts med Nya zealändarna lite, de ska vi träffa i Hoi An sen också.
Träffat Matilda, Emelie, Amanda med mera.
Det enda negativa skulle vara kommunikationsproblemen, man blir lite handikappad utan mobil och facebook.


Ps. kom på att vi inte skrivit om killarna från nya zealand så ni har ju ingen aning om vilka vi menar. Men vi träffade dem i Saigon på Amandas födelsedag när vi satt och myste på ett uteställe där och sen hamnade vi på balkongen jämte dem här i Nha Trang och nu ska de till Hoi An precis som vi.
Super trevliga killar!

ATM?

Jennifer o Martina här!
Vi bodde varken i förorten till Mui Ne eller i stan. Det fanns varken eller. Vi bodde på en gata men endast resorts och restauranger. Ska inte klaga bodde på ett väldigt fint hotell med swimmingpool och personal som åt middag på våran altan, till vårat rum. Blev lite chockad när jag kom ut och ser en liten tjej sitta och äta pannkaka precis vid vår dörr.

Skulle iväg och leta efter en ATM på eftermiddan, det slutade med att vi frågade turister och kom fram till att det fanns EN automat i hela Mui Ne. Den låg i andra änden av "stan". Började promenara hittade en restaurang vid havet och bestämmde att vi förtjärnade en paus. Tur var det för det tog oss en timme och flera km att hitta den ENDA automaten. På vär tillbaka upptäckte vi till vår fasa att det inte bara fanns EN utan TVÅ. Alltså hade vi redan passerat en utan att märka det.

Cu Chi tunnlarna och vilsna turister

Så här ligger det till nu. Inläggen och bildern har kommit i lite fel ordning men nu blir det hädanefter rätt!
Förhoppningsvis...

Idag blev det en tur till Cu Chi tunnlarna. Häftigt. Trångt, varmt och mörkt.
Gick där nere, 20 meter med det känndes som en evighet, tjejen bakom säger " Sorry if i bump in to your ass but its pretty narrow here" Emm... Ja fast jag vill andå inte ha något bak i arslet, så du kan väl hålla avstånd?!
Som tur var så hittade vi upp och kom ut i den sköna luften, tills någon la världens brakskit. Jag ska inte klaga men det där var inte okej. Tur för honom att han inte gjorde det i tunnlarna, då hade det slutat illa...
Kollade runt lite till, fick se en "dokumentär" om Vietnamkriget, vilket visade sig vara en ren propaganda film. Det gick inte hem hos varken mig eller Martina. Lite för mycket övertygelse och lite för lite fakta.
Ingången till tunnlarna

Fällor som fanns ute i skogen- Boogie trap


På väg ner i tunnlarna, lite klaustrofobisk

Dagen forsatte och det blev att ta bussen till Mui Ne. För en gång skull körde dem på reverced-vietnam style, alltså bussen var tidig. Fick lite smått panik, fick springa med 20 kg packning över huvudgatan medans 40 mopeder åker förbi. Kommer fram svettiga och äckliga, chauffören är sur men vi hann med.
När det sen blir avstigning går alla turiser av, hämtar sin packning och ingen vet vart dem ska. Vi yrar runt som hönor mitt i stan, kollar runt. Det slutar med att 10 tjerer (turister = vi) följer efter 4 killar in i bussen igen. Åker vidare och hamnar ute på landet, eller nja inte landet men kanske en förorten till Mui Ne? Lite svårt att veta med tanke på att det var becksvart.
//Jennifer

blandad kambodja kompott

Mot Angkor wat 05.00
på AW

snyggast på AW
Kambodjansk öl fick bra betyg

På en restaurang där ingen kunde engelska fick Martina ringa till Bossen och berätta vad hon skulle ha.
Vi får skriva ett inlägg om den kvällen när vi hinner.

Typiskt i kambodja är att spara benen i kycklingen.
Detta var en riktig HITT!

Fattiga familjer runt om i floating village som var lite för dyrt för o och lite för fattigt för dem.

sjukhus

Nu är Soff snart helt frisk.
här kommer bilder fran sjukhusdagarna i Bangkok

Innan injektionerna

ledsen tjej_90

Aldrig kul att va på sjukhus


Saigon!





"Who's your gnome now?"

Vi har ju helt glömt av att berätta att vi var i Bangkok och såg på 3D film!
Var högst upp i Siam Paragon, stor duk massa små barn och 4 svenska tjejer.
Filmen var "Gnomeo and Juliet". När filmen börjar rulla kommer att tänka på
att filmen faktiskt kanske är på thai... Men det var den inte som tur var.
Vi fick skrattanfall sakert 10 gånger. Den roligaste filmen i år, enligt min åsikt.



I tuk-tuken på väg till bion


RSS 2.0