Lite från KL



Nu laddar vi för Bali imorgon!
Efter tre dagars shoppingmarathon är vi slutkörda och orkar inte skriva mer..

Puss och god natt

Reunion och Halong Bay

Då träffades alla 4 tjejer igen efter några dagar ifrån varann. Det var en spännande färd att ta sig upp till Hanoi. Flera sovbussar, (ja dem finns i verkligheten och inte bara i Harry Potter-filmerna) vanliga bussar och taxis senare träffades vi på ett hotell i gamla stan i Hanoi. Det blev att ta oss en välförtjänad frukost/fika och prata om allt vad dem andra missat. Några timmar senare var det att säga hej då till Amanda, som just nu är i Laos.



Dagen efter blev det en lite fail trip till Halong Bay. Det var fint och ingen ville missa det men dem på turistbyrån var rena mytomaner för att vara ärliga, höhö. Dem lovade oss massor som vi inte fick och pengar tillbaka var det inte att tala om. Men det var verkligen värt att se, nästa gång under andra omständigheter dock.



Sen blev det ytterliggare ett tårdrypande bye-bye. Martina lämnade oss för Bangkok, men eftersom att vi har levt med varann i flera veckor så vet jag att vi kommer ses igen, snart!

Så då var det vi kvar, Jennifer och Soffan som drar till Kuala Lumpur imorgon! Ska bli mycket shopping och förhoppningsvis internet med FUNGERANDE facebook. Nej, vi är inte alls bittra men det suger lite.

Så Malayia HERE WE COME!

// J och S

ps. Botat lite träningsabstinens idag genom att köpa joggingskor och gått runt sjön några varv.
Martina, när vi ses på Bali hoppas vi du har med dig dina ;)

Motorcykeltur och passionsfrukt

Jag trodde aldrig att jag skulle sitta bak på en motorcykel, palla passionsfruk från en bonde, ha mina fötter i ett vattenfall i djungeln, äta groda, rådjur och kanin eller sitta på toppen av ett berg och se ut över staden, i Vietnam. Men det är precis vad vi har gjort dem senaste dagarna och mer därtill.



Vi började med en dagstur i Dalat, åkte runt hela staden och ut på landet, Hamnade uppe på ett av det högre bergen och såg ut över Dalat, vilken utsikt! Det slog alla berg jag någonsin bestigit, till den kategori räknas dock endast Gårdstensberget och Lerberget, tyvärr. Men efter det var jag helt såld. Älskade varje minut av det.  Så vi bestämde oss för att ta ytterligare en tur fast på 3 dagar från Dalat till Na Trang. Så nu e vi på väg!



Ett mellanstopp med övernattning någonstans i Vietnam. Igår stannade vi till i en minoritetsby, som det kallas här. Satte oss på ett litet café vid en sjö, såg ut över vattnet och solnedgången. Vi hade ingen aning om vart i landet vi befann oss i men vi mådde så underbart bra.



Att palla frukt här är nog det lättaste man kan göra här. Vi stannade till vid vägen, hoppade av motorcyklarna gick in i en trädgård. Passionsfruken var överallt! Hängandes över våra huvud. Vi snodde med oss en hel ICA-påse, efter att först käkat nästan ett dussin...



Det tog oss 20 minuter att gå till det näst sista vattenfallet, det låg inne i djungeln så vi fick parkera cyklarna och promenera, eller inte riktigt promenera utan mera hålla oss fast i lianer och gå ner för ett minde berg.
Väl framme där ville man bara dra av sig kläderna och hoppa i men eftersom att en av chaufförerna var med fick vi behärska oss en aning.





Och sist men inte minst middagen idag! Killarna frågade oss om vi någon gång ätit groda. Detta var min första tanke "Groda?! Nej och tack o lov för det!" Men vad jag blev positivt överraskad. Det var hur gott som helst, smakar lite som kyckling som pappa säger. Till detta fick vi även rådjur och kanin, bägge två var väldigt goda. Så det måste man prova i Vietnam, i alla fall jag för min gräns av vad jag äter stannar vid djur, alltså inga insekter.



Vi red ju på elefanter idag också! Tog en tur på morgonen genom minoritestbyn och genom sjön. Väldigt guppigt, vi började undra lite när elefanten var på väg takt in i ett träd men den ville bara ha lite frukt så det gick ju bra, och vi var inte alls nervösa eller det minsta skraja överhuvudtaget... Trodde ett tag att den skulle springa upp i djungeln med oss på men det är ju inte värt att nämna egentligen.

/Jennifer

Pulka i öken?

Check!

Vem det än var som kom på att man skulle åka pulka i öken var ett geni, iallafall om pulkan hade åkt lite snabbare och varit lite bättre. Vi kom nog upp i ca 2 km/h så att säga att vi hade vind i håret hade nog varit att ta i. Och den person som kom på att man ska ha ett snöre längst fram (?!) så kan man hålla i sig? Emm... jag lämnar den frågan obesvarad, fast det var säkert samma person.
Ett tag funderade jag på ifall det skulle gå snabbare att rulla ner. Övervägde starkt den idén när det var Martinas tur att åka. Tur var väl att jag kom på att sand i rumpan inte är en stor hitt.

Klockan ringer, Martina går inte upp. Ingen av oss är speciellt morgonpigga eller hurtiga så att behöva gå upp kl 4.10 är en riktig bedrift, för er som känner mig, ni vet att jag hatar att gå upp tidigt på morgonen, inget jag e stolt över men sa ligger det till. Iallafall vi tar oss upp, in i jeapen och iväg mot öken. Soluppgången var helt otrolig. Sen skulle vi åka pulka... Inte lika otroligt.




Sista stoppet på utflyckten, det fjärde av fyra. (De andra tva stoppen var bara okej, och för att vara ärlig så minns jag bara den ena.) Sista stoppet var Ferry stream. Vi fick gå i vatten upp till anklarna, Koh Tao all over again, men vi höll ut och kom fram till ett litet men ack sa fint vattenfall. Lite sega och trötta var vi men det var en härlig dag.

 

                                   



Bussresan till Dalat var verkligen en bumpy ride. Tror att vi vid några tillfällen på den resan åkte igenom skogen faktiskt inte helt säker, men det saknades en del vägar. Men jag och Martina hade det roligt ända, hon sov (?!) och jag lyssnade på musik. (Jag sov med men det tänker jag inte erkänna för henne.) 
Att summera den färden: En kvinna fick två säten över sig, dem ramlade bokstavligen på henne, trodde hon brutit benet men hon klarade sig. Konstant nedtrampande av Martinas fot, en aning trångt men vi hade i allafall benutrymme för ungefär ett ben, det andra fick vi dra upp och ha på sätet. Helt O.K resa ända.



 


Amanda och Soff här



Vi sitter på ett fik, läser, pratar, äter frukt och tar det lugn. Lyssnar på restaurangens musik och har det bara bra helt enkelt.
Ikväll tar vi nattbusen till Hoi An, det ser vi fram emot!
Nha Trang har varit Underbart verkligen! Vi är avslappnade till max.
Stranddagar, träffat och umgåtts med Nya zealändarna lite, de ska vi träffa i Hoi An sen också.
Träffat Matilda, Emelie, Amanda med mera.
Det enda negativa skulle vara kommunikationsproblemen, man blir lite handikappad utan mobil och facebook.


Ps. kom på att vi inte skrivit om killarna från nya zealand så ni har ju ingen aning om vilka vi menar. Men vi träffade dem i Saigon på Amandas födelsedag när vi satt och myste på ett uteställe där och sen hamnade vi på balkongen jämte dem här i Nha Trang och nu ska de till Hoi An precis som vi.
Super trevliga killar!

ATM?

Jennifer o Martina här!
Vi bodde varken i förorten till Mui Ne eller i stan. Det fanns varken eller. Vi bodde på en gata men endast resorts och restauranger. Ska inte klaga bodde på ett väldigt fint hotell med swimmingpool och personal som åt middag på våran altan, till vårat rum. Blev lite chockad när jag kom ut och ser en liten tjej sitta och äta pannkaka precis vid vår dörr.

Skulle iväg och leta efter en ATM på eftermiddan, det slutade med att vi frågade turister och kom fram till att det fanns EN automat i hela Mui Ne. Den låg i andra änden av "stan". Började promenara hittade en restaurang vid havet och bestämmde att vi förtjärnade en paus. Tur var det för det tog oss en timme och flera km att hitta den ENDA automaten. På vär tillbaka upptäckte vi till vår fasa att det inte bara fanns EN utan TVÅ. Alltså hade vi redan passerat en utan att märka det.

Cu Chi tunnlarna och vilsna turister

Så här ligger det till nu. Inläggen och bildern har kommit i lite fel ordning men nu blir det hädanefter rätt!
Förhoppningsvis...

Idag blev det en tur till Cu Chi tunnlarna. Häftigt. Trångt, varmt och mörkt.
Gick där nere, 20 meter med det känndes som en evighet, tjejen bakom säger " Sorry if i bump in to your ass but its pretty narrow here" Emm... Ja fast jag vill andå inte ha något bak i arslet, så du kan väl hålla avstånd?!
Som tur var så hittade vi upp och kom ut i den sköna luften, tills någon la världens brakskit. Jag ska inte klaga men det där var inte okej. Tur för honom att han inte gjorde det i tunnlarna, då hade det slutat illa...
Kollade runt lite till, fick se en "dokumentär" om Vietnamkriget, vilket visade sig vara en ren propaganda film. Det gick inte hem hos varken mig eller Martina. Lite för mycket övertygelse och lite för lite fakta.
Ingången till tunnlarna

Fällor som fanns ute i skogen- Boogie trap


På väg ner i tunnlarna, lite klaustrofobisk

Dagen forsatte och det blev att ta bussen till Mui Ne. För en gång skull körde dem på reverced-vietnam style, alltså bussen var tidig. Fick lite smått panik, fick springa med 20 kg packning över huvudgatan medans 40 mopeder åker förbi. Kommer fram svettiga och äckliga, chauffören är sur men vi hann med.
När det sen blir avstigning går alla turiser av, hämtar sin packning och ingen vet vart dem ska. Vi yrar runt som hönor mitt i stan, kollar runt. Det slutar med att 10 tjerer (turister = vi) följer efter 4 killar in i bussen igen. Åker vidare och hamnar ute på landet, eller nja inte landet men kanske en förorten till Mui Ne? Lite svårt att veta med tanke på att det var becksvart.
//Jennifer

blandad kambodja kompott

Mot Angkor wat 05.00
på AW

snyggast på AW
Kambodjansk öl fick bra betyg

På en restaurang där ingen kunde engelska fick Martina ringa till Bossen och berätta vad hon skulle ha.
Vi får skriva ett inlägg om den kvällen när vi hinner.

Typiskt i kambodja är att spara benen i kycklingen.
Detta var en riktig HITT!

Fattiga familjer runt om i floating village som var lite för dyrt för o och lite för fattigt för dem.

sjukhus

Nu är Soff snart helt frisk.
här kommer bilder fran sjukhusdagarna i Bangkok

Innan injektionerna

ledsen tjej_90

Aldrig kul att va på sjukhus


Saigon!





"Who's your gnome now?"

Vi har ju helt glömt av att berätta att vi var i Bangkok och såg på 3D film!
Var högst upp i Siam Paragon, stor duk massa små barn och 4 svenska tjejer.
Filmen var "Gnomeo and Juliet". När filmen börjar rulla kommer att tänka på
att filmen faktiskt kanske är på thai... Men det var den inte som tur var.
Vi fick skrattanfall sakert 10 gånger. Den roligaste filmen i år, enligt min åsikt.



I tuk-tuken på väg till bion


Amanda 20 aaar!

Grattis till Amanda som blir 20 idag. Hon vacktes med sjonsang och fick en bananashake av mig som jag tror hon blev glad over. Man kan alltid vara saker pa att Amanda ar sugen pa bananashake , hehe :)
Vi har vart runt i olika gallerior idag, jag har inte kopt nagot. Fan, far lite panik. Hoppas pa mycket shopping i KL sen.
Ikvall ska vi i alla fall fira Amanda, vi ska ut och ata (maten ar for underbar har i vietnam) och sen se var kvallen tar oss.
Imorgon kvall kommer gruppen saras ett tag. Jag och Amanda aker till Na trang for sol och bad, ANTLIGEN! Och Jennifer och Martina aker till oken och andra roligheter. Vi forenas igen, i slutet av April, förhoppningsvis i Bali! Kom igen dar hemma! Hall nu tummarna for att det ar FANTASTISKT vader i bali i slutet av april och borjan pa maj, det vore ju bast!
Jag kommer sakna Jenni och Martina saklart. Men vi ses ju snart igen, kanske reda på några ställen i vietnam, vem vet =)Puss :D

Lite utav varje

Det var en ganska lang busstur till Vietnam. Soffan och Amanda tog morgonbussen och jagoch Martina tog em bussen. Inna nvi lamnade Kombodja ville vi se S-21 och The Royal Palace. Bagge tva var valdigt farcinerande fast pa helt olika satt. S-21 var hemskt, jag madde illa av att se allt som hande dar. Det ar en stor del av Kambodjas histora och darfor vart att se och lara sig mer om. Hade ingen aning om att sadana saker kunde handa pa 80-talet! Det ar ju verkligen nutid! Brutalt men verkligt hade jag sammanfattade det.
The Royal Palace var valdigt fint, stort och pakostat. Stora fina tempel, allt blev jatte fint pa kort. Ocksa helt klart vart att se om man ska till Kambodja.
Sen blev det att sitta pa bussen i 6 timmar till Saigon, Vietnam. Turen gick bra men det var lite oroligt nar vi skulle lamna passen och inte fick veta nar vi skulle fa tillbaka dem. Men allt gick bra. Vi behovde inte betala 15$ som dem sa att vi skulle och vi behovde inte heller ta med oss passfoto, for det tog dem dar med en "webbkamera."
Att hitta Amanda och Sophia var desto svarare nar vi kom fram, vi gick at fel hall och visste inte alls vart vi skulle, fragade folk om vagen men fick helt olika svar.
Men nar vi val hittat dem blev det att fracha till sig och dra och kaka pa ett BBQ-stalle. Dar fick vi varan egen grill pa bordet som vi sjalva fick styra over. En mycket mysig kvall.
Idag fyller Amanda 20! Da blir det att gora oss fina och ga ut och fira henne stort. Det ska bli riktigt roligt! Men mer om det i ett annat inlagg.
Puss o kram / Jennifer

Bilder från gårdagarna

Killing Fields









Angkor Wat






Killing Fields och Angkor Wat


Okej nu har det varit väldigt dåligt med uppdateringar.
Fast vi har å andra sidan haft ganska dåligt internet som kommer och går.

Nu så. Kambodja var det.

Vi anlände till Phnom Penh efter en väldigt kort flyresa från Bangkok.
Kom ut och hittade världens snällaste tuk-tuk förare.
Han tog oss till Hometown Hotel som kostade oss 7.50 $/peron och natt.
Jättefint, rent och fräch fast lite avsides från själva centrum.
Dagen efter blev det att lära oss mera om historian här så vi åkte till Killing Fields.
Väldigt tragiskt, vi fick verkligen illamående kännsla. 2.5 miljoner människor blev
mördade, 1/3 av befolkningen. Det är helt sjukt. Det är allt jag har att säga.
Hur har folk kunnat stå ut och sen tillochmed tagit sig ur det och vara så glada?
Människorna här är verkligen hur trevliga som helst. Dem vill bara hjälpa till och
blir aldirg sura. Det enda missödet var en tjej som skulle sälja vatten till Soffan.
Hon fick lite lätt spel på oss och anklagade oss för att vara hemska turister, att 
inte höll vad vi lovade och att vi var otrevliga och hemska.
Vi köpte vatten från hennes konkurent.

Dagen efter blev det en buss färd till Siem Reap. Det tog 6 timmar och kostade
10 $. Bekväma bussar och flera stopp på vägen. Det går verkligen jätte smidigt
med transporten här.
Kom till Riverside Hotel, ett lyxhotell verkligen! Hade swiming pool, frukost och
hiss, kostade bara 8.75 $ !
Vaknade kl 4.30 dagen efter för att vi skulle till Angkor Wat och se soluppgången.
Det var molningt så det var lite fail men helt klart bland det bästa man har sett.
Gick runt och kollade i några timmar, kunde gå upp till 3:e våningen och kolla
ner över hela tempelområdet. Åkte sedan vidare till dem närliggande templen.
Allt var helt otroligt men i Lonely planet tycker dem att man inte kan se allt på
en dag men det räckte verkligen för oss.
Sista utflyckten blev till Floating village. Något som vi alla tyckte att vi kunde skippat.
Vi fick betala 15 $ för att se husen på vattnet, vilket iof var häftigt men resten var
bara onödigt. Det var krockodiler i fångenskap, nerdrogade ormar och fiskar i akvarium
där inte ens vattnet täckte fiskarna!

Men överlag så var det en väldigt bra dag med mycket historia och kultur.


Kambodja

Idag vaknade vi upp i Kambodja, Phnom Penh.
Tog oss mot Killing fields vilket var väldigt intressant, tragisk och massa andra saker.

Nu ligger vi i Siem Riep och ska snart sova. Imorgon ska vi upp 04.30, ta oss till Angkor wat och se soluppgången sedan se runt i templet som är ett av världens 8 underverk.

Spännande.


Evakueringen från Koh Tao

Okej såhär blev det.
Vi fick höra om en militarbat som skulle evakuera folk fran Koh Tao.
Infon var i tredje hand, och vi fick inte så mycket mer info.
Vi åt frukost i lugn och ro, ingen aning om när båten skulle gå, varifrån eller hur det skulle gå till.

Sen kom stressen. Efter mer info från dykskolan inser vi att vi har brottom
"Hur ska vi ta oss ombord?!"
Vi packar vara vaskor sa snabbt vi bara kan.
Forsoker haffa en taxi, som egenligen inte ville åka till den södra delen först.
Tillslut kör han oss.
Där har vi fått hora att det ska gå små batar ut till militarfartyget.
Men det finns inga båtar pågrund av de 5 meter höga vågorna runt om ön. Istället får vi ställa oss i kön för helikopter!

Kön med folk som depserat vill ta sig från ön var ganska lång, helikoptrar landade och hämtade lite folk åt gången och tog dem till fartyget. Det blåste och var kallt, vi va genomblöta men sa lyckliga! Äntligen kände vi alla en gnista av hopp, att vi ska komma ifrån ön och allt.
Vi kom ombord på Thaiands flottans enda hangarfartyg som rymmer 2500 personer. (tyder på hur allvarligt det var hos oss, vi tackar thailansk militär för all den hjälpen!)
Det blev sen att sova inne i lastutrymmet pa kartonger med ryggsackarna som kudde och saronger som tacke. Det gjorde oss inget alls faktiskt, alla var bara overlyckliga.
Planen var att aka till en stad nagra timmar ifran Bangkok men pga. vadret sa fick vi istallet aka till deras marinbas och ta buss darifran till Bangkok. Totalt tog resan 26 timmar.


morning glory

Igar var vi pa sjukhuset hela dagen.
Blev, test efter test efter test.
Jag blev ipumpad en massa morfin och 3 andra mediciner och madde battre an pa laaange igarkvall ;).
Vi drog pa bio efter sjukan!
GRYM 3D och perfekt humorhojjare for oss alla.

Nu ska vi dra till sjukhuset igen for mer tester, sa hoppas vi att det inte ar mer an njursten och att jag far nagon supermedicin sa vi hinner med flyget 15.30.
Spannande.

Fortsattning foljer ....



ps. kom och tanka pa vad vi varit med om och vad var blogg heter........ vi skulle kanske dopt blogget till harmoniiasien.blogg.se istallet, da kanske vi hade fatt mer harmoni och mindre kaos pa var lilla trip ;)

Nu kommer val snart jennifer och martina ner sa ska vi haffa en tuktuk och glida genom de varma avgaserna, njuta av pulsen och landa pa sjukhuset dar allt kommer ga smidigt och latt.


Och de sista grejerna :

- GRATTIS ANTHON som fyller ar idag.
- TACK till varldens basta tjejer. Jag har lyckats hitta varldens basta resesallskap som verkligen hjalpte mig pa sjukhuset igar och satt en HEL dag.. Jennifer stackarn mar inte alls bra heller men anda holl hon ut. Good souls :D

Och faaan vad kul med Kambodja idag, super spannande. Hoppas alla kan vara hela och friska snart bara!!
:)


Bangkok

Vi har evakuerats med helikopter till ett hangarfartyg.
sedan buss till bangkok.

De skickade thailands enda och storsta fartyg for att hamta oss.
Det gar inte att beskriva hur tacksamma vi ar for det.

Det finns sa mycket att skriva, sa manga intryck vi inte hunnit smalta an.

Darfor ar det svart att skriva ett inlagg.
Men nu ar vi i Bangkok iafl och resan har borjat om pa 0 kanns det som.

Vi maste planera om allt... Nu ser det ut som det blir kambodja och vietnam next.

Forhoppningsvis blir vi friska snart.
Det blir doktorbesok idag.

Ni forstar inte hur underbart det ar att vara i en storstad efter allt vi varit med om!
Och alla tankar gar till de som sitter fast i katastrofer av olika slag.


Vi hors snart igen.

RSS 2.0